Skulebergets topp!

Söndag 4 augusti.
Då blev det gjort. Det där vi funderat på flera gånger, när vi åkt förbi. Nämligen att ta oss upp till utsiktplatsen!

Toppen, sedd från campingen.

Ser ju inte så märkvärdigt ut, nu när vi sitter på campingen och vilar ut.
Men vi tar det från början.
Vi lämnade ett mulet och ganska kyligt (11 grader) Örnsköldsvik efter frukosten. Körde ca 3 mil söder ut på E4:an, tills vi kom fram till Skulebergets Nationalpark. Där fanns bra med parkeringsplatser, även för husbilar. Och där var flera, redan på plats. Kanske hade en del övernattat....
Lundhags-kängorna snördes på. Tror det var första gången i sommar, som de kom till användning. Var sin vattenflaska tog vi med, samt några mini kexchoklad.

Naturligtvis tog vi den kortaste vägen upp! Bara ca 5-600 meter klättring upp för branten! Det var Grottstigen, det! Och klättring var det!

Som tur var, fanns det en del trappor/stegar till hjälp, där det var höga, raka klippor att komma förbi. Svettigt var det, trötta blev vi och till och med Zelda, slaknade på slutet!
Nästan uppe tog vi en liten vilopaus.

Trötta och varma, alla tre!

Utsikten var inte "fy skam"! Även om det var en "bit" kvar till toppen.

Väl uppe.... 295 möh!
Var utsikten otrolig!

Vi vilade en stund på toppen, innan vi vände tillbaka till husbilen.
Nu blev det en mycket lättare väg ner, nämligen Södra Bergsstigen. Visst var det lite branter på sina ställen.....

Vi kom ner helskinnade! Trots att det var "knöligt" att gå på flera ställen.
Ja, efter en sådan strapats, var det bara att ta husbilen tvärs över E4:an och ta in på Skulebergets Havscamping. Ett dopp i havet har det blivit. Viken är grund, så vattnet är badbart!
Här blir vi till i morgon.. Då blir det några mil söder ut på Stora vägen. Vi har några dagar på oss komma fram till vår bokade plats på Långholmen i Stockholm.

På återseende,
Siv & Bosse.