Norsk ström...

Wilhelmina lämnade vi strålande solsken. Midsommarhelgen var ju kall och blöt, så solen var efterlängtad! Varmt och gott var det också och färden drog vidare genom Storuman och upp mot Tärnaby.

Vägen vi åkte kallas Blå Vägen! Inte alls konstigt med tanke på allt vatten som finns längs sträckningen. Från Umeå till Mo i Rana i Norge. På många ställen var det Umeälv som strömmade längs vägen.  Som sagt , varmt och soligt var det och det såg nästan ut som himlen trillat ner i sjön, som vi passerade innan Tärnaby.
Var gör man i Tärnaby?? Ja, vi tyckte att det var lite dött, så efter lunch vid kyrkan gick färden vidare.

Mot Norge! Upp och ner över bergen och genom tunnlar...

Om jag får välja så föredrar jag tunnlarna! Känns mycket tryggare, än norska serpentinvägar!! Jag vet inte varför jag gick med på ännu en tur till Norge, jag som har sån svindel!! Kolla på utsikten när bilen rullar,  kan jag glömma, så det är tur att Bosse kör bilen, annars hade vi inte kommit långt! Bosse trodde att dörren satt löst, eftersom jag höll så hårt i den... Kul tyckte han!
Men till slut var vi framme i Mo i Rana. Vi tog hundarna och gick ner till hamnen där "Havmannen" står en bit ut i vattnet. Full med måsskit, var det inte mycket att ta kort på. Promenaden hade ett annat syfte också. Vi behövde en vägatlas över Norge. Så när den var inköpt, vände vi tillbaka till campingen för en sen middag. Lagom när grillmaten var färdig var det dags för regn, igen! Så länge varade det fina vädret: knapp ett dygn!

Nästa etapp på resan var Saltfjället!! Äntligen lite fjällvandring för mig och de två yngsta hundarna! Bosse och Line fick passa bilen.....
Vi stannade vid "Polsirkel centret", som ligger precis där det ska, vid polcirkeln! Populärt var det och parkeringen utanför turistshopen var full hela dagen och öppettiden var generös: 08-22!! Det var ljust hela tiden, men nån midnattssol såg vi inte!! Kunde bero på molnen och regnet!

Vy över turistshop-parkeringen och fjällen.

Rosa marmor pryder ingången till Turistfällan!

Polcirkelmonument

Qeylah, Winnie och jag fick en härlig (och välbehövlig) promenad på fjället. Vi hade sällskap av ett par Ljungpipare. Emellanåt var de bara 5-6 meter från mina fötter! Tyvärr blev det inga bra bilder, eftersom jag har en liten kamera med autofokus, och med hög luftfuktighet blir det bara dimmiga bilder.....
Men en vy lyckades jag få till i alla fall.

Vi bestämde oss för att övernatta på fjället.... och det var det många fler som gjorde. Det finns en ställplats för husbilar och husvagnar och där var det fullt, när shopen stängt för kvällen.

Idag åkte vi vidare mot norr. Men vi gjorde en avstickare mot Saltstraumen, världens starkaste malström går där. Vi hade turen att komma när den var i rejäl strömning, eftersom den påverkas av ebb och flod.
Vi lyckades även pricka in en stunds solsken!!

Det var magnifikt att stå och titta på strömmarna!! Vilken kraft det finns i vatten!! Hastigheten på vattnet som passerar sundet är uppmätt till 20 knop (ca 40 km/tim), och det är som sagt den "starkaste" havsströmmen i världen.
I morron drar färden vidare mot valfångarland..... Vi får se när vi har internet nästa gång!

Simma lugnt!!

Siv & Bosse.